Cowboy Dreams

Sadla om till western!

Superlyckad debut!

Det gick HUR bra som helst med tornerpelskursen! Alla var jätteduktiga och red med spjut och lans i full fart, hästarna var helt med på noterna och tom Molly som kan verka lite less av och till satte upp svansen och krökte på nacken :)

Vi red uppdelade i två grupper, min “gamla” elever fick börja och vänja hästarna vid vapen och mål, medan grupp två var väpnare, och sedan tog de nya eleverna utifrån över. Och allt flöt superbra! Ingen hade tränat tornerspel förut, varken hästar eller ryttare. Några hade inte ens sett ett riddarspel, än mindre hanterat vapnen, eller ridit på en hand. De flesta hade inte ridit hästen de satt på alls förut.
Och ändå red alla som om de inte gjort annat! Vi hann med både spjut och svärd på låga ringar, och tom två olika svärdskombinationer! Och alla fixade spjut i galopp!

Och varför fungerar nu detta så bra? Jag är övertygad om att hästarna “läser” oss, de känner av upprymdhet och glad förväntan, och de fokuserar när ryttaren gör det. Trots att hästarna aldrig sett en rännarbana uppsatt på ridbanan förut började alla kråma sej glatt, lyfta svansen och se påtagligt spänstiga ut innan vi ens börjat värma upp. Och med halva gruppen till fots som lever sej med i situationen, kommer med glada och uppmuntrande tillrop och stöttar vid behov så blir stämningen mycket lättare än vid en “vanlig” ridlektion.
Det är också något i grunden enkelt vi skall göra. Och det är mätbart. Hästen skall gå rakt från a till ö, ryttaren skall träffa målet. Hästen får springa rakt fram utan “fix”, ryttaren fokuserar på målet, hästen sköter jobbet med att ligga rätt och gå rakt och lagom fort.
Jag ser  samma fokusering och glädje när vi spelar fotboll, eller leker kull, eller såklart jagar kor i någon form, men detta är ännu lättare för hästen eftersom ryttaren när hästen börjar förstå inte behöver styra eller byta riktning. Och det är lättare för ryttaren eftersom man är “ensam på plan”, det är inga andra hästar där man behöver oroa sej för, eller planera med.

Nej, mer tornérspel åt folket! Man blir automatiskt modig när man håller i ett svärd! Och åt hästarna, alla överlydiga tävlingshästar och uttråkade ridskolehästar skulle få en kick av att hitta en rännarbana i manégen då och då!

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.

Both comments and pings are currently closed.

Comments are closed.

Posted on: Friday, April 9th, 2010 at 12:26 pm

Posted in: Allmänt, Hästfunderingar

Tags: ,

Search