Cowboy Dreams

Sadla om till western!

Resultat eller relation?

2009 skrev jag ett kort inlägg som handlade om att göra fel för att man inte vet bättre. I det fallet var exemplet nosgrimmor, som används flitigt inom “vanlig” ridning.

Vare sej jag har en kortkurs över en dag eller startar en ny ridskoletermin brukar jag inleda med lite western-introduktion, där jag tar upp likheter och skillnader mellan westernridning och (främst) dressyr. Oftast kommer exemplet med nosgrimmorna upp som åskådliggörande av hur man kan dölja ett symtom på ett problem istället för att ta bort problemet, och där har jag alltid framhållit vår (WRAS) regelbok som ett föredöme , där det tydligt står under förbjuden utrustning (§ 175 B4 och 5) att man inte får använda löpande martingal, graman-eller tiedemanntygel, nosgrimma eller fast martingal.
Detta är för mej enkelt och begripligt. En nosgrimma döljer att hästen gapar, dvs visar symtom på  obehag vid t.ex ett felaktigt tillpassat bett, dålig munstatus, en för hård hand eller bristfällig ridning. Alla former av in-och nedspänningstyglar döljer att hästen spjärnar emot, höjer eller slår med huvudet, alltså visar symtom på  obehag vid otillräcklig utbildning,  rygg-eller bensmärtor och/eller bristfällig ridning. Alltså undviker man alla sådana döljande “hjälpmedel” , bl.a för att inte riskera att forcera utbildningen och därmed skada hästen.

Parallellt med rollkür-debatten har jag sedan ett par år noterat en oroande ökning i användandet av framför allt löpande martingal, t.o.m. tillsammans med korrection bit och andra former av bett med hävstång, t.o.m på framridning, trots att det står även i AQHAS regelbok att detta inte är tillåtet. Och nu i år även nosgrimmor, gärna i form av tunna polyesterrep, som håller hästens mun stängd. Jag har börjat notera fler och fler försäljningsannonser där hästen rids med “mouth-shutter”, sedan såg jag dom hos flera försäljare på High Chaparall.Bara frm atil för ett par år sedan var de ovanliga, nu närmast legio.

Allt detta är i mina ögon exempel på snabbfix och genvägar. Antingen beror det på tidsbrist, hästägaren vill bara betala för si och så många månader, tränaren vill inte förlora kunden utan hoppar över grundutbildning och styrkeuppbyggnad och hänger på en “hjälptygel”, eller också beror det på okunskap, ryttaren/tränaren ser problemet (hästen sätter upp huvudet, går emot handen, gapar, springer) men vet inte hur man utbildar hästen på ett ändamålsenligt sätt, och döljer därför problemet genom att binda ihop hästens mun och spänna ner huvudet på den, så att den inte kan visa att den inte orkar och inte är förberedd för uppgiften.

Jag efterlyser en öppen debatt i westernkretsar, hur tänker ni tränare som använder munstängare och in/nedspänning? Hur motiverar ni användningen av sådana “hjälpmedel” för era elever? Jag har fått kommentaren när jag som tävlingsledare sa till ett ekipage att martingal inte var tillåtet på framridningen att “ni är så fega här i sverige, vi får inte använda hjälpmedel som gör att vi klarar oss i konkurrensen” och jag har fått höra av ryttare att “min häst springer iväg med mej, så min tränare sa åt mej att dra ihop den och banka på och som hjälp använda german martingale” eller att “jag använder graman för att min häst blir så spänd när jag skall samla den”…
En vanlig kommentar är att “ja, men en duktig tränare kan rida med “hjälptyglar” utan att förstöra hästen eller forcera utbildningen” men om tränaren är så duktig borde väl denne kunna rida och bygga upp hästen till en ändamålsenlig form även utan dessa tyglar?

Är problemet möjligen detsamma här som inom många andra områden i vårt samhälle numer, vi har för bråttom? Kan man inte vänta med bilen vid ett rödljus utan att gnissla tänder kan man troligen inte låta hästen jobba två veckor extra framåt/nedåt utan hopdragande händer..

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.

Both comments and pings are currently closed.

2 Responses to “Resultat eller relation?”

  1. Annica says:

    Tja…
    Jag tror precis som du att vi antingen har för bråttom eller inte nog med kunskap därför tar vi till hjälptyglar och annat tjafs. Kan villigt erkänna att jag själv använt både nosgrimmor, inspänning, halsförlängare och martingal men problemet kvarstår ju när dessa plockas bort. Nej vi måste låta det ta den tid det behövs för att bygga upp våra hästar utan sk. hjälptyglar. Klarar vi det inte själva så får vi ta hjälp av de som kan.
    Tack för ordet/Annica Byström

  2. Angelica says:

    Du har helt rätt! Jag brukar köra samma diskussion, men man får kämpa hårt för den. Hjälptyglar och nosremmar i alla former borde anses som djurplågeri, eftersom 98% använder det som en quickfix. Där vettet går ur går våldet in.

Posted on: Tuesday, August 23rd, 2011 at 1:35 pm

Posted in: Hästfunderingar

Tags:

Search